Det är så fruktansvärt lugnt på jobbet. Tiden kryper fram och jag har inte mycket att göra. Har medvetet potionerat ut mina uppgifter så att jag ska ha något att göra varje timme. Men det hjälpter lixom inte riktigt, i alla fall inte när man längtar efter att klockan ska bli 22.45. Då blir det afterwork och då får jag även träffa boyfriend, osunt saknande skulle vissa säga (typ Lois) men jag tycker att det är helmysigt att man fortfarande kan vara så nykär att man längtar efter någon redan efter åtta timmar!
En liten uppföljare på nyckelhistorian kan ni också få. Marianne hade gett oss de gamla nycklarna och där med råkat slänga de nya. Men som tur är så har vår vicevärd en extranyckel som vi nu ska få, men att dela på en ynka nyckel i 14 dagar känns inte som en jätterolig grej, speciellt inte eftersom att jag jobbar treskift och Micke tvåskift. Det var dags att det blev problem eftersom att det har rullat på så jäkla bra hittils, så det var kanske inte mer än rätt.
Tack för idag, slut för idag.
Tack för den.
Förnuftigt och jordnära skulle man också kunna säga Loisen!